Juni är här...

Solstrimmans Rainy Day, 6 veckor.

Nu har äntligen Solstrimmans Rainy Day, eller Juni som jag kallar henne, kommit hem till oss! Vi hämtade henne i Kalix den 1 april då hon var nio veckor gammal. Hon är en härlig valp; Social, framåt, orädd och trygg. Och som en sann Golden så bär hon ALLT! Så nu känns allt bra igen efter allt som har varit med mina hundar den senaste tiden.

När Juni är ett år gammal ska hon Lämplighetstestas för Servicehund och om hon klarar testet så börjar utbildningen. Förhoppningsvis så har jag en ny servicehund om cirka 2,5 år.

Nu under hennes första år så ska vi träna GF, kanske inte alla 19, men de flesta. Hon ska också få prova på Spår, Sök och Freestyle.

Och eftersom hon är en Golden så ska hon så klart också få träna jakt.

Träningen har redan börjat. Naturligtvis är det ju endast klickerträning som gäller och Juni förstår nu att klicket eller Bra! betyder: "Det var rätt! Belöning är på väg!" Vi har tränat Sitt, först med frivillighet, och nu har vi lagt på Signal och hon kan det. Vi har även tränat med två olika targets; Targetpinne och musmatta. Pinnen följer hon jättebra!

Plattformen har vi också använt för att träna in Utgångsställning. Först nosade hon på den och sedan var hon uppe på den med framtassarna.

Inkallningen funkar hur bra som helst, hon kommer som ett skott. 

Apporteringsträningen har också börjat; Ass. har suttit på golvet och slängt iväg en leksak och när Juni hämtat den och kommit tillbaka till Ass. så har hon fått en liten godbit.

Ibland har Ass slängt en boll och när Juni har kommit tillbaka med bollen så har hon fått en annan boll slängd som belöning.

Anges, Billy och Juni trivs bra ihop. Billy och Juni leker hur mycket som helst, varenda dag. Agnes är som vanligt lugn och cool...

Söt som socker!

När vi hämtade Juni så stannade vi i Kangos några dagar. Agnes och Billy älskar att vara där. Dom kan röra sig helt fritt eftersom gården är så stor. Billy var ute från morgon till kväll och kom bara in då och då för att kolla vad vi sysslade med. Varken Anges eller Billy går från gården och de är aldrig längre bort än att de kommer direkt då jag ropar! Och när jag sitter ute så håller de sig kring mig.

Jag och Juni tränar Kontakt. När hon kommer till mig och tar ögonkontakt så får hon ett Bra! och en godisbit. Vi tränade också Sitt. Först med frivilligt sättande och eftersom hon snabbt fattade vad det gick ut på så började jag lägga till Signal. Lättlärd är hon!

En liten matpaus. 

Vi hade hyfsat väder, ganska varmt och soligt, så vi var ute hela dagarna. Och det är en fördel att ha en matte i rullstol; När man blir trött så kan man ligga i mattes famn, inlindad i en varm, skön tröja.

Billy har hittat något interessant uppe i snödrivan och Juni vill också se vad det är för någonting.

Så som andra hundar före Juni, så har hon hittat en trygg plats under min rullstol. Hon ligger ofta där och än så länge får hon ju plats...

Billy och Agnes har dragkamp med min vante och Juni försöker vara med. En stund senare så fick Agnes tag i vanten och då hade hon och Juni dragkamp.

Sista dagen i Kangos. Vi har packat och Agnes verkar veta att det är något på gång. Det gäller att hålla sig nära matte så att man inte blir kvarglömd! Ruben gjorde precis likadant; När vi började packa så höll han sig nära mig och sedan satte han sig bredvid väskorna...

Juni ligger ute i solen på en varm pläd och har hittat en näverbit att tugga på.

Här är vi hemma i Kiruna. Juni har tagit båda bollar. Jag vill att Juni ska få ett bollintresse så att jag sedan kan anväda bollar som belöning. Och ett bollintresse har hon!

Det är viktigt ha olika former av belöning så att hunden inte ska kunna förutse vilken belöning som kommer och för att hålla uppe hundens intresse.

Jag anväder mig av boll, godis, lek, fysisk kontakt och dragkamp. Juni går att belöna med alla fyra.

Juni leker i snön. Hon får mycket miljöträning eftersom mina hundar alltid är med mig. Det är även viktigt att hon fungerar i alla miljöer och situationer i sitt framtida jobb som Servicehund. Och de tär då inga problem, hon är trygg i alla situationer.

Juni sitter och funderar.

Tjohoo!

Det är inte lätt att vara liten. Det är svårt att se över snökullen.

Även om vi är ute flera timmar varje dag så motionerar inte Juni. Hon får strutta runt lite och sedan får hon sitta i famnen. Hon brukar också visa då hon blir trött och vill komma upp i famnen. Hon brukar kura ihop sig under en fleeceponcho och där somnar hon och sover gott.

Det är så praktiskt att Juni kan sitta i min famn så att Agnes och Billy får sin dagliga motion. Billy måste verkligen få springa av sig ordentligt varje dag!

Agnes har också vant sig vid att hon får ordentlig aktivering varje dag och blir rastlös om hon inte får den vanliga, dagliga utevistelsen.