Regn = Inomhusträning!

Usch, vilket regnande! Det bjuder inte direkt till att träna utomhus...
Så den träning som sker, den sker inomhus.
Doris har fått träna att komma i Utgångsställning och att sätta sig i Utgångsställning.
Träningen går till på detta vis (har sett detta på YouTube och det fungerar jättebra); Ass går baklänges med Doris framför sig, på sin vänstra sida. Sedan börjar ass gå framåt och då kommer Doris "automatiskt" i Utgångsställning och får Bra! samt belöning.
Sedan går ass en bit med Doris vid sin sida (Doris belönas så klart) och stannar till vid tv-bänken och väntar tyst. Doris sätter sig och eftersom Doris har tv-bänken bredvid sig som en hjälp så kan hon inte sätta sig annat än rakt med rumpan.
Doris har förstått det här med att sätta sig när ass stannar upp och nu ska hon tränas på detta sätt för att så småningom ha mindre och mindre hjälp, tex av tv-bänken.

Doris har också tränat på att vänta på Varsågod. Detta tränas genom att ass lägger en godisbit på golvet och lägger sin hand över. Doris försöker så klart att få tag i godiset, men inte förrän hon slutar att försöka så lyfter ass på handen och Doris får ett Varsågod av mig.
Hon är otroligt lättlärd och fattar snabbt vad det går ut på!

Även Lycka och Ruben har fått träna.
Ruben har tränat bla Kryp och Backa.
Lycka har tränat bla Ducka.
Sen har allihop fått träna att hålla i Apporten.
Lycka, som just nu löper, tog apporten försiktigt, försiktigt! Hon var ganska så ointresserad, men eftersom belöningen var blodpudding så kunde hon inte låta bli...
Ruben var riktigt på hugget och sträckte sig efter apporten hela tiden!
Och Doris höll i den några sekunder.
Ibland, som idag, när alla hundarna ville vara med och träna så satt de allihop tillsammans och så fick de turas om att hålla i apporten.
Just att de ligger bredvid varandra och får vänta på sin tur verkar göra att de blir mer peppade!

Ruben har blivit klippt igår och det verkar som att han får mer energi när han får bort pälsen!
Idag, dagen efter klippningen, har han varit otroligt energisk och till och med promenerat i regnet utan tvekan...
Och jag har märkt det andra gånger då han blivit klippt, undrar om det kan vara så?

Ja, även om vi inte har tränat Lydnadsmoment utomhus så tränar vi ju Vardagslydnad ständigt.
Eftersom jag så gott som alltid har med mig mina hundar så gäller det att de kan bete sig!
Och just Vardagslydnad är något som jag alltid har lagt ner mycket tid på, på alla mina hundar.
Som tex Doris; Första tiden så var hon otroligt jobbig när vi skulle laga mat. Hon hoppade, skällde osv. Men, genom att träna varje dag så har hon nu, vid sex månaders ålder, helt slutat hålla på med sånt!
När man nu lagar mat så ligger hon lugnt och stilla. Och ibland när hon ligger tyst och lugnt så brukar vi ge henne en matbit som belöning!
Och just detta har vi tränat in utan ett enda NEJ!. Vi har bara klickat och belönat henne när hon INTE har hoppat, gnällt osv.

I morgon hoppas vi på fint väder! Och blir det så, så ska vi ta oss till någon sjö så Lycka får simma! Det ska bli spännande att se om LillDoris också simmar.

Doris gillar verkligen att bära fjärrkontrollen! Här har hon tagit både den och Rubens älskade tygben...

Hon försöker oftast att trycka in så mycket som möjligt i munnen!?!

När vi var i Florida på PetSuperMarket så hittade jag en regnponcho med huva till Ruben!

Jag hade letat en sådan här hemma i Sverige, men hittade inte någon. Och han gillar verkligen att sitta i min famn med den på sig när det regnar. Han brukar skynda sig att kissa och sedan vill han snabbt upp i famnen!

Freerunning sleddogs

Hej igen!
Titta och njut!

Blandras eller äkta?

Nu när det är barmark så måste jag verkligen ta tag i utomhusträningen! Just nu har det varit så mycket annat, så vi har inte riktigt hunnit. Det är så mycket man vill träna utomhus; Lydnad, Spår, Sök, Agility och så Lyckas jaktträning förstås! Och Doris ska också få träna lite Jaktmoment. Särskilt kul ska det bli att träna vattenapportering med Lycka!

Jag och Doris har ju tränat lite Lydnad utomhus, tex Sitt och  Ligg och då med störning av att andra hundar har passerat och hon är otroligt duktigt; Helt fokuserad på mig och struntar i de andra hundarna. Vi får hoppas att det blir någon veckoträning på Bruksis, tex som förra året, när det var Agilityträning på onsdagar. Då kan man gå dit och träna både Agility och Lydnad och får ordentligt med störning!

Igår så gick vi ner till Bruksis för att träna Agility. Jag hade letat fram och packat ner Lyckas leksak, en slags avlång tennnisboll med snöre, för att hon skulle vilja träna Hopp. Tyvärr var det så kallt ute och blåste hemskt på plan så vi stannade inte länge...

Lycka gjorde i alla fall några Hopp och det går bra när hon får bra belöning! Hon tycker det är riktigt roligt!

Doris fick träna Bommen, Hopp och Slalom. Och jag tror att jag har en riktigt duktig, blivande, Agilityhund! Totalt orädd för hindrena, väldigt följsam och så tycker hon att det är roligt! Igår gick hon återigen en hel slalombana med cirka tio pinnar och hon gjorde det med viftande svans och energi hela tiden. Och Doris är en hund som verkligen kommer att behöva att få MYCKET aktivering! Redan nu som valp har hon mycket energi och tröttnar inte i första taget. Nu när hon är så ung får hon inte mycket motion, men i stället mycket hjärngympa, men när hon blir äldre så kommer hon kräva  mycket motion också.

Så jag fick med andra ord precis en sådan hund som jag ville!

Och tur är att jag är van från Retrivers och deras bärande i och med att jag har Lycka. För Doris bär verkligen ALLT! Hon kan till och med komma släpande på filtar! Ibland har jag vaknat av att jag fått en sko i huvudet och en glatt svansviftande Doris. Och fjärrkontrollen till tvn, som jag har försökt få Lycka att lyfta upp och bära, den bär Doris omkring på om man ger henne den. Senast gick hon ut på balkongen och satt där med den i munnen!

Alla de människor som vi träffat hittills har trott att Doris är renrasig. Men de kan inte riktigt säga vad hon är för ras och blir väldigt förvånad när jag talar om att hon är en blandras! En person trodde att hon var en Flat, men fick sedan se Doris vita bröst och förstod att hon inte var det. Häromdagen var det en kvinna som kom fram och pratade;

Kvinnan: "Får jag ge hundarna godis?"

Jag: "Javisst!"

Kvinnan: "Den där hunden kan inte vara gammal (Doris)!"

Jag: "Hon är sex månader".

Kvinnan: "Jag har en likadan, men din är väl äkta?"

Jag: "Nej, hon är en blandras."

Kvinnan: "Ojdå, det trodde jag inte!".

Det ska bli spännande att se hur Doris kommer se ut när hon är helt färdigväxt; Hur lång pälsen kommer bli och hur stor hon blir. Jag tror att hon kommer få likadan päls som Lycka och att hon blir ungefär lika stor som henne.

Jag tycker att Doris ser ut som en svart Golden!

Råttjägare!?!

Doris växer och det märks att hon börjar komma in i könsmognadsperioden; Hon går längre och längre ifrån mig. Fast hon håller ändå koll på var jag befinner mig och komme rusande när jag går alltför långt ifrån henne.

Träningen med Doris fortsätter.

Vi har bl a tränat Fritt Följ och hon är så duktig. Jag har rullat i olika hastigheter; både väldigt långsamt och ganska fort och hon har hängt med bra. Och med ögonkontakt hela tiden. Nu ska vi börja träna svängar ordentligt och framförallt åt vänster eftersom, jag av erfarenhet, vet att det brukar vara problem.

Doris har också fått börja känna på Agility, två gånger har vi varit på Bruksis plan.

Första gången fick hon prova på Slalom, Bommen och A-et.

I Slalom fick hon köra ca.10 pinnar (dom var redan uppsatta så vi ides inte ta bort några) och hon gjorde det utan problem. Slalom är ett hinder som vi ska träna på mycket eftersom det är en av de hinder som brukar ta längst tid för hundarna att lära sig.

Bommen var hon först lite tveksam till, men genom att locka i början med lite godis så var hon uppe och gick över den utan att tveka. Ass. gick såklart bredvid henne och såg till att hon inte skulle ramla eller hoppa ner.

När hon väl hade gått över Bommen så var det inga problem för henne att ta A-et. När det gäller dom två hindrena så gäller det framförallt att Doris ska lära sig att trampa på kontaktfälten.

Under tiden som Doris tränade så hade vi sällskap av två flickor som artigt frågade om dom fick leka med Lycka under tiden och självklart fick dom det! Lycka tyckte att det var jätteroligt! Hon fick både kampa och springa och hämta tennisbollen.

Tyvärr förstördes träningen av två personer som våldsamt "läxade upp" sin hund när den, enligt dom, gjorde fel! Av erfarenhet så sa vi inte till; jag har gjort det någongång förut och fått till svar: "Sköt dig själv och dina egna hundar!!!".

När Ass. vid ett tillfälle skulle ta fram kameran för att fota hundarna så hade Doris helt plötsligt hoppat upp på Bommen och gick glatt över! Ass. hann få det på film.

Vi avslutade träningen med att Lycka hoppade några gånger, över ett täckt hinder.

Dagen efter, i Lördags, så var vi tillbaka på plan! Nu var inte vädret någon höjdare, men vi gick iallafall. Den här gången hade vi sällskap av min syster och Atlas.

Doris fick träna alla hindrerna den här gången. Fast hopphindrerna är vi väldigt försiktiga med! Hon gjorde bara ett hopp över ett vanligt hinder och hoppade ett par gånger genom däcket. Båda två var på väldigt låg nivå, nästan så att hon skulle kunna kliva över.

Tunnlarna tyckte hon var lite läskiga, men hon gick igenom både vanliga tunneln och den "platta". Den platta höll min syster upp och då gick det bättre.

När sedan Atlas tränade och sprang genom tunnlarna så följde Doris glatt efter honom!?!

Det gjorde hon även över Vippen...

Jag hade tänkt vänta med Vippen, men hon ville så gärna följa efter Atlas upp på den så hon fick göra det, under övervakning!

Så nu är Doris introducerad i Agilityns underbara värld! Och eftersom det gick så bra och hon inte var rädd för något så känns det jättekul att fortsätta träna. Nu innan hon har fyllt ett åt så ska vi ta det väldigt försiktigt med hinderträning och träna mycket på följsamhet/handling.

Fast även om hon inte ska träna så mycket hopp och klättring (bl a A-et) så finns det ju annat man kan träna, tex just följsamhet/handling och Slalom.

Så till våren när hon är ett och ett halvt år så ska vi gå på Agilitykurs tillsammans, kul!

Förutom Agility och annan träning så har vi naturligtvis varit och badat, till Lyckas stora förtjusning!

Igår när vi var och badade så var Doris också i och simmade ganska mycket.

Men, idag, så hade vi sällskap av Lena och Lipton och då var Doris mer intresserad av att leka med honom.

Lycka simmade fram och tillbaka i en timme, oavbrutet! Och inte ville hon gå därifrån, hon hade nog kunnat simma hur länge som helst.

När vi var hos min pappa på boendet häromdagen så stod jag och en i personalen och pratade rent allmänt. Hon nämnde att dom har problem med råttor ute på deras utegård och att dom hade behövt ta dit någon som tar död på dem.

Jag sa på skämt: "Lycka och Doris dödar råttor!"

Hon svarade: "Vad bra, då kan ni väl komma hit någon dag och sitta och fika och så kan hundarna "fixa" råttorna?"

"Javisst", tyckte jag.

Här är Doris när hon självmant hoppar upp på Bommen. Egentligen ska man hålla full koll på hunden/valpen när den ska träna på bl a detta hinder, men vi hade ju tränat på Bommen några gånger och Doris visade inte någon osäkerhet eller att hon på något sätt skulle hoppa ner!

Koppelryck...

Jaha, då har jag kommit hem från min semester i Fort Lauderdale, Florida!

Ett ställe som passade mig utmärkt; Sol & bad, shopping och mycket att se och göra. Nu är det bara att börja spara pengar för att kunna åka tillbaka så fort som möjligt, förhoppningsvis blir det att fira jul och nyår där. 

Det här är första dagen på semestern och det första vi gjorde var att gå ner till stranden och bara slappa och njuta av livet. Vi hade en beachelevator som gick från varje våning på hotellet...

 

... direkt ner till hotellets stora uteplats! Det var härligt att sitta och äta lunch och ha utsikt över havet. Stranden var också jättebra eftersom det inte var fullsmockat med folk utan mera lagom. Soligt och varmt var det också, för det mesta, ibland var det lite mer molnigt. Men, det gjorde ingenting eftersom det endå var varmt.

Vi var på ett ställe som heter PetSuperMarket. De sålde MASSOR av djurartiklar och affären var enorm! Det fanns också ett litet antal djur; t ex undulater och marsvin. Och så illrar, förstås! Här kramas jag med en illerbebis. Hade jag inte haft hundar så kanske, kanske...

Här är vi på DisneyWorld. På bilden syns det berömda slottet som är med i annonser etc. DisneyWorld består av fyra parker och vi var på den som heter Magic Kingdom. Just det stället är mest för mindre barn, men det var ändå kul att få ha sett det! Vi gick runt och tittade och köpte en del souvenirer i några av de många små affärer som fanns på området.

Här njuter jag av Chicken Wings! Jag har alltid vela pröva det, men vid mina två tidigare USA-besök (New York) så blev det inte av att äta det. Nu passade jag på och det var precis så gott som jag föreställt mig!

Det här är South Beach i Miami. På den här strandpromenaden så var det massor av folk som cyklade, åkte inlines mm. Helt underbart att sitta där i eftermiddagssolen och titta på folk.

I Miami passade vi på att besöka tatueringsstudion Miami Ink, känd från TV! Jag hade tänkt tatuera mig där, men det blev inte av, den här gången.  

Jag och Cillan sitter och tittar i motivböckerna för att se om vi hittar någon häftig tatuering. Fast jag har ju i och för sig mitt motiv klart för mig; tassavtryck! Självklart för en hundälskare som mig!

Här är våran härliga strand! Man kunde hyra solstolar och parasoller och parasollet behövdes verkligen eftersom solen gassade på. Och jag är ju en sån som hellre sitter i skuggan och läser än ligger och svettas i solen! Fast en liten stund då och då är det skönt att ligga i solen...

Man säger ju att allt är stort i USA och det stämmer; Kolla in denna jordgubbe! Och goda var de också!

Ja, under min resa så var ju hundarna hos min mamma i Kangos. Det hade så klart gått bra, men hon ganska slutkörd när hon kom hit med hundarna! Hennes enda kommentar var; "Doris är väldigt aktiv!".

Fast hon tyckte att det var roligt också med dagliga, långa skogspromenader och nästa gång som hon behöver vara hundvakt så är ju Doris inte valp längre och har säkert "lugnat ner sig"...

Det jag la märke till i Fort Lauderdale, till min stora glädje, var att varenda hund vi mötte, liten som stor, hade vanliga halsband eller selar på sig. INGA stryphalsband och därmed såg vi inte heller, som tyvärr här i Kiruna, detta ryckande i koppel!

Jag tycker att detta ryckande är ett otyg och jag har nolltolerans angående detta.

Jag tycker att det är oetiskt; att tillfoga någon annan obehag och smärta.

Som hundinstruktör tycker jag att hundträning där koppelryckning ingår är förlegat och omodernt.

Jag kommer då och då i diskussioner angående olika träningsmetoder och då är det oftast två argument som kommer upp angående korrigeringsträning; 

1) Hunden får inte ont.

2) Man behöver oftast bara ge hunden ETT ordentligt ryck och sen är hunden "lydig".

1) Naturligtvis får hunden ont! Den är ju en levande varelse och ingen kan få mig övertygad om att hunden inte tar skada av att få ETT eller STÄNDIGA ryck runt halsen/nacken.

Och jag tror också att många hundar får andra problem genom koppelryckningen, t ex huvudvärk. Det vet ju alla som själv har haft problem med nacken att man kan få problem/smärtor i andra delar av kroppen.

2) Jag har aldrig sett någon som använder ryck/korrigering som endast gör det EN gång. Tvärtom, det används i hundens hela liv.

Ett exempel som jag varit med om; Lycka var ett år och vi var utomhus, garderad med köttbullar, för att träna inkallning. Min dåvarande granne som äger en labrador kom fram och frågade vad jag höll på med. Jag berättade att Lycka hade blivit "sämre" med inkallningen och att jag skulle träna det. Min granne säger då "Du borde ha stryphalsband på Lycka så blir det bättre. För det har en jakthundstränare sagt till mig angående min egen hund."

Så klart så var jag intresserad av att veta hur hon tänkte och hur hon menade. Jag fick inga klara svar utan lite diffust att det handlade om, det utslitna ordet, Ledarskap.

Jag har också deltagit i en valp/unghundskurs där jag blev ombedd att ta med mig läderkoppel och stryphalsband! Självklart så förklarade jag vänligt för instruktören att det inte var min träningsmetod och så tackade jag för mig.

Varför har jag då valt Klickerträning som träningsmetod och valt att utbilda mig till Klickerinstruktör?

1) Som MÄNNISKA är det är en träningsmetod som passar mig eftersom det inte ingår korrigering och jag därmed slipper tillfoga min hund obehag. Jag ville ha en metod som får både mig och hunden att tycka att det är roligt att träna!

I Klickerträning fokuserar man ju på det som hunden gör rätt och belönar den för det och struntar i det som blir fel. Och som "äkta" Klickertränare så anammar du hela metoden och gör inte som en del; Kallar sig Klickertränare och belönar hunden när den gör rätt, men korrigerar den ändå när den gör fel.

2) Som INSTRUKTÖR väljer jag Klickerträning eftersom det är en metod som fungerar! Och man kan träna allt; Agility, Lydnad, Jakt, Freestyle etc.

Samtidigt som jag har mina åsikter angående träningsmetoder så ska ju självklart varje hundägare själv bestämma vilken träningsmetod som passar dem! Jag skulle aldrig predika för någon om vad jag tycker, men om någon frågar mig så talar jag om vart jag står i frågan.

Och så klart blir jag helnöjd när någon frågar mig om Klickerträning och att de är nyfikna och vill prova sig på det!

Här är vi och simmar i bäcken! Doris simmar mer och mer och kommer nog att bli en riktig vattenfantast som Lycka!