Ögonproblem.

Här ligger Doris med sele och lina, redo för sitt första viltspår! När vi la spåret så var det mulet och inte så varmt, men precis när vi skulle börja så började solen gassa och det blev jättevarmt. Så både Doris och Lycka var lite sega...
Nåja, Doris första spår var kort, kort, bara några meter. Och när hon hittade de första bloddropparna så stannade hon upp för att slicka på dem!?!
Vi fick mana på henne lite och då gick hon vidare och då gick hon perfekt på spåret och hittade älgklöven!
Nu var ju inte den så jätteintressant för henne så hon fick även annan belöning...
Kul var det i alla fall och vi kommer försöka lägga många spår i sommar.

Lycka fick också så klart gå ett spår. Vår skog här i närheten är tyvärr inte så stor, så spåret blev inte så väldigt långt. Men, Lycka klarade det galant som vanligt! Hon fick tapp en gång, men fick snabbt upp vittringen igen och fortsatte vidare, utan någon hjälp från Ass.
Nästa gång ska jag försöka hitta ett ställe där vi kan lägga ett mycket längre spår åt Lycka!

Förra veckan upptäckte vi något konstigt i Rubens ena öga. Jag ringde vetten direkt och fick en tid samma dag. Hon hade aldrig sett något liknande och hade ingen aning om vad det kunde vara. Det enda hon kunde gissa på var att det är någon slags tumör.
Ruben fick till att börja med kortison som han nu har tagit 5 gånger om dagen i en vecka och vi ska tillbaka dit idag för att se om det har blivit någon förbättring.
Om det inte har blivit det så måste vi ta oss till ögonspecialisten i Öjebyn.
Ruben verkar i alla fall inte påverkad på något sätt av att han har problem med ögat. Han är lika pigg som vanligt och visar inte att han har ont eller så.
Så vi får avvakta och se vad som händer fortsättningsvis.

Simningen har vi varit försiktiga med eftersom Lycka ju har haft våteksem. Det har läkt nu, det är bara en kal fläck där hon har kliat sig, så det blir nog en badtur idag! Om det fortfarande är soligt efter att vi varit hos vetten så passar vi på att gå ner till sjön som ju ligger alldeles i närheten.

Ett agilitypass har vi också hunnit med. Den här gången fick Doris träna att sitta kvar framför ett hopphinder för att vänta på Hopp! innan hon fick hoppa. Hon ville tjuvstarta några gånger, men det gick bra efter lite träning.
A-hindret fick hon också träna på och där behöver hon träna på att ta sig upp och ner lite saktare så att hon inte missar kontaktfälten! Hon har så bråttom! Så det blir att träna med skål på nervägen.
Det som är så kul när man kommer till bruksisplan är att mina hundar blir så otroligt glada! De vet att det ska bli roligt!